Nu måste det väl ändå vara vår?

Hej kamrater, folk och fä!

Nu ska vi bli lite aktiva här tänkte vi ;D
Här i Kiruna är det så att vi går i ide någon gång i oktober och vaknar inte upp förrän i maj när snön så sakteliga börjar smälta bort och fåglarna äntligen börjar kvittra igen. Vi är som björnarna ungefär. Inte isbjörnarna dock, de springer runt på gatorna året om ;)

På söndag börjar viltspårkursen för vår del. Med Dimon tränade jag en del viltspår men för Ewert är det något helt nytt. Han är en fena på att spåra så det blir inga problem. Har dock tagit det lugnt med personspåret nu så att han ska få vara inne i endast viltspårets spännande värld denna säsong. Det kommer bli kalaskul med kurs och träning igen! Vi behöver lite inspiration till att ta tag i tärningen igen såhär efter vintern.

Ewerts fina Hurtta-sele som han ärvde av storebror har gått sönder så idag ska vi hämta vår gröna, finafina Björkis-sele från just det, Björkis. Vi var och provade fram rätt storlek och färg igår och redan idag är Ewerts sele färdigsydd. Björkis är snabba!

Vi har haft lite småtorftliga promenader efter asfalterade vägar de senaste veckorna då våra älskade skoter/skidspår blivit för jobbiga att gå efter. Skarven mellan vinter och vår är svår för oss som gillar att gå med doggarna lösa i skogen.
Nu har vi i alla fall hittat ställen där grusvägar tinat fram så man kan släppa sin guldhund fri för boxerrejs igen. Igår blev det en underbar, vindstilla promenad med både kvällssol och snö! Vi njöt av att slippa blåsten som annars brukar härja här i kalla Kiruna.

Nåväl, här finns ingen tid att spilla. Nu bär det av till Björkis för att hämta selen och kanske lite spännande hälsenor att tugga på för Ewerts del. Han får väl välja ut vad han vill ha (hoppas det inte blir någon stinkande tjurmuskel).

Ha det gott så hörs vi en annan vacker dag!