Blåsigt viltspår

I dag försökte jag leta upp ett fint skogsparti där ingen brukar rasta sina hundar. Det är extremt svårt här i hundtäta Kiruna där varje hushåll har minst en hund.. nästan ;)

Jag hittade ett ställe som såg väldigt övergivet och ogästvänligt ut på grund av att det var så otroligt snårigt och svårframkomligt på sina håll. Där snitslade jag ut 100 meter rakt ut i skogen och tänkte flera gånger att nej fan, nu vänder jag och plockar tillbaka alla snitslar. Det var så bökigt att gå där. Men sedan tänkte jag om, som tur var, och fortsatte. Jag såg flera älgspår där och insåg att det är ju i sådana här miljöer som de riktiga älgarna går för tusan!
Efter 100 meter vinklade jag av och gick cirka 50 meter. Helt plötsligt såg jag att det kom en liten grusväg som jag fick gå över. Just det ja, innan grusvägen var det en liten bäck att korsa också. Spåret blev mycket mer spännande än jag först trodde. Bra träning för Ewert tänkte jag och fortsatte. Sammanlagt blev sträcka 2 cirka 150 meter innan jag vinklade av igen och gick 100 meter. Sista sträckan var riktigt trevligt att gå om man jämför med de föregående sträckorna. Det var mycket mer öppet och utan omkullfallna träd.

Spåret fick ligga 4 timmar innan jag gick det med Ewert. När jag lade spåret blåste det lite men inte så farligt ändå. 4 timmar senare blåste det riktigt rejält och det kändes otrevlig att vara ute. Spännande tyckte jag som undrade hur och om Ewert skulle fixa spåret. Trots mitt kämpande för att hitta ett ostört ställe där ingen rastade sin hund så stod det en bil där när vi kom! Vi stod där en stund och snart kom en gubbe med sin hund. Det verkar fan inte finnas något hundfritt ställe här!! Nåväl, när de åt iväg så tog jag ut Ewert.

Spårstarten gick alldeles utmärkt. Han luktade riktigt ordentligt på uppsparken innan han fortsatte rakt fram med nosen i marken. Riktigt spårnoga och fint trots blåsten. För första gången tog han vinkeln riktigt snyggt. Jag kände mej så nöjd och glad!
Direkt efter att första vinkeln var avklarad vek han av och började tugga gräs av någon anledning. Var det blåsten? Eller något annat? Han gick inte lång bort, kanske 10-15 meter från själva spåret. Jag ville inte behöva ta tillbaka honom på spåret så jag lät honom tugga gräs ett bra tag innan jag tyckte att han faktiskt slutat spåra och visade tillbaka honom. Han tog spåret direkt och följde det fint över bäcken och till den lilla grusvägen. Det såg ut som att han skulle fixa att korsa vägen men helt plötsligt började han gå efter vägen istället. Jag tror det berodde på att han tyvärr inte var ordentligt rastad. Jag slarvade där.. jag skyller på blåsten ;) Ska skärpa mej till nästa gång.

Ewert gick efter vägen åt båda riktningarna och sedan gick han tillbaka några meter efter spåret innan han vände igen. När han letat spåret ett tag satte han sig och gjorde toabestyren och verkade ha tappat bort spåret. Jag visade återigen honom till spåret och han tog det galant. Han följde det i rask takt, kanske en aning för fort.

Bloduppehållet märkte jag inte alls av, han hade näsan i backen hela vägen till andra vinkeln. Tidigare har han vindat sig fram till där det blodats igen. Andra vinkeln tog han lika snyggt som den första :) Jag är så stolt! På den sista sträckan var det ganska så öppet och därför blåste det extra kraftigt. Tror det var därför Ewert lyfte nosen och gick med lite högre huvud emellanåt den sista sträckan. Han gick ut lite och gick inte exakt i spårkärnan men han följde ändå spåret väldigt bra. Klöven hittade han utan problem och blev så lycklig. Han bar den hela vägen till bilen och ville inte gärna ge den till mej. Vi kampade lite och lattjade med den äckliga klöven innan jag knöck den av honom.

Jag känner mej otroligt nöjd och uppåt efter dagens spår faktiskt. Det gick bättre än någonsin! Det jag inte tycker är lika kul är att jag fick visa honom på spåret två gånger. Det är som att han kommer av sig och glömmer bort vad det var han höll på med. Men han var verkligen jätteduktig idag! Han är som en helt annan hund att spåra med när vi är ensamma. På kursen var han superstressad och galen. Idag var han riktigt lugn och fokuserad.

Ja det var dagens det. Ewert är världens bästa guldklimpsboxer :D

Tjing tjong!