Idag, klockan 16.40, är det 1 år sedan min ögonsten somnade för alltid. Kan inte förstå att det gått så lång tid sedan jag sist såg min Bula! Min fina Dimon. Jag saknar dej och tänker på dej varenda dag.
En filmsnutt på Dimon sista gången vi var i Tuolla och prompade.
2 kommentarer:
Dimonpojken.
Bulan saknar Bulan ... :(
Heej, guu vad många bloggar du har, vet inte vilken man ska läsa, de uppdateras ju så olika =)
Vad jag skratta åt din kommentar! hahahaha!
Jaa men jag hade ju sett på tv att man skulle använda blad för att läka sår, kvisten var ju bara ett + i kanten =)
Vi var bäst gumman!!! oj vilka vackra bilder jag har på oss från förr haha! saknar dej ulle! =)
KRAMAR!
Skicka en kommentar